torsdag 30 maj 2013

Snurrar ut och in i tanken.

...och ett par timmar senare var det inte så enkelt, fritt och skönt med ensamheten. Tankarna flyger, jag har ju det så bra. Men. But. Pourquoi. 

Vad fan är det vi söker? Närhet, känsla, ett sms-svar, mättnad, kärlek?



Kanske vi bara behöver vara lite osminkade, och ärliga. Kanske behöver jag känna mig mer fri. Jag är fri, men känslan av frihet finns inte där. Om vi vill stå emot de krafter som hotar att trycka ner intellektuell frihet måste vi göra klart för oss vad som står på spel. Utan sådan frihet hade det inte funnits någon Shakespeare, ingen Goethe, ingen Newton. Dylan hade aldrig vunnit mark och Stanley Kubrick hade aldrig fått göra film. Jag hade gift mig med min första kille och vi hade bott där i huset, med barn och trassel i hörnen.

Att känna sig fri är inte enkelt, men friheten hade aldrig varit åtråvärd om inte komplikationer hade hindrat, hjärnspöken och knas. Vi kan bränna så mycket bilar vi vill i Husby, men känslan, den känslan, kan vi bara uppnå inom oss. Och det är exakt där jag måste börja...innan min ålder kommer ikapp mig.

Musikalisk kuliss: Lou Reed – Perfect Day

onsdag 29 maj 2013

Klockan 22.22

Lagar mat, jättegod mat. Har mysigt, men kommer hela tiden på mig med att inte känna mig med. Det är nog bara jag och mina hjärnspöken. Men vi är inte på samma ställen i livet, jag och mina vänner. Det var så mycket enklare när alla var singlar, och fast jag vill att det är en myt så måste jag erkänna att det är en realitet. Tjejer i seriöst förhållande blir....tråkiga. Vänner i seriösa förhållanden förändras, och det är nog bara så det ska vara. Men det lämnar mig lite...vemodigt utanför. Jag känner mig misslyckad.

-Vad har du på halsen, människa!!
-Haha, ja just det. Det är ett klassiskt sugmärke....kan man tydligen få även vid 37 års ålder...haha (ekar illa, illa)
-Men va fan, vem var det nu då?
-Äsch, en full Dante. Jag var oxå det...full asså.
-På en måndag?
-Ja, jag har ju semester, och det var Slappe-premiär...
-Suck...du är hopplös, har ni förresten hört om det där företaget som odlar genmodifierad majs och vill förbjuda naturlig odling i Europa?

(-Så hade det inte låtit för sex månader sen, tänker jag och svarar, -Nähä, snälla berätta!!! med sarkasm som inte går fram...)
Försöker berätta om en tyska som är expert på analmassage på män. Tystnad. Förr kunde vi prata sex öppet och med skratt, vad har du testat och skulle du kunna slicka en killes rövhål? Men det är tydligen stor skillnad på en kille och min kille. Nu verkar alla gilla missionären, tack och hej. Jag hoppas det inte är så för dom i verkligheten....att det ska visas på en bra image bara.

Och samtidigt som jag tar en djup klunk vin sippar dom lite på sin Äpplemust från Kivik, pratar om någon skolpjäs som deras killes son uppfört och säger saker som -Nähä, det är en dag i morgon också, jag måste hem... -Ja, jag ska bara dricka upp mitt (koffeinfria) te...

Och själv kan jag inte komma ihåg när en god middag slutade före 22.00. Men det är väl så vi ska ha det nuförtiden.

Jag är Bella, 37 år, två sugmärken på halsen efter ett three-night-stand, träningsvärk av sexet, smått berusad och med en jävla massa rock'n'roll kvar att leverera. Tänker fortfarande på kukar när folk pratar om majskolvar och skrattar högt mycket högre än vad som är socialt accepterat. Det är jag stolt över.

Musikalisk kuliss:The Rolling Stones – Paint It Black - Live - 2009 Re-Mastered Digital Version

fredag 17 maj 2013

Will you lay me down...

Det rullar runt, som om jag inte visste det. Det snurrar, precis som det gjort förut. Och dom säger att det kommer, snart. Friden, lugnet och kärleken till livet, ha bara lite t å l a m o d. Och jag låg där i min säng, tillfredställd och en aning förvirrad. Mr T sa;

-Ska vi byta nummer?
-Nje, sa jag, nä det känns onödigt.
-Vad menar du?
-Asså, jag är ingen trevlig människa när du lär känna mig...och definitivt inget flickvänsämne. Du vet, borta mycket i jobb å så...
-Ehh..ok.
-Men underbart att träffa dig.
-Detsamma...meh..
-Nej

Och helt plötsligt slog det mig att jag tar ju inte ens chansen när den kommer. För jag har fokus på en man på ett foto som är taget för längesen. Där han ser otrasslad och fin ut.
Och han...är inte så 'in to me'. Då borde han hört av sig.

Dagen efter insåg jag mitt misstag och försökte söka Mr T från Malmö på vilda webben utan resultat. Så enkelt att vara fylledagenefterklok. Nu lägger vi det åt sidan. Jag har ju iaf fått ligga. Bra. Nu ska jag ligga ner mer. I min säng. Ensam, men sovandes.

Musikalisk kuliss: Black Rebel Motorcycle Club – River Styx

lördag 11 maj 2013

Cirkulation.

-Ringde du honom?
-Jag skickade ett mess...
-..och?
-Han svarade inte.
-Men skicka igen då? Eller ring?
-Nej. Är han intresserad är han. Men det är han inte.
-Hur vet du det?
-Annars skulle han väl svarat.
-Han kanske gjorde något annat.
-Skit samma, jag är väl helt enkelt inte tillräckligt intressant.
-Du är intressant!!
-Jag vet. Och du vet. Men det vet ju inte han.
-Men om ni träffas så kommer han ju också veta det.
-Men nu träffas vi inte.
-Du kanske ska ringa honom...
-Jag skickade ju ett mess sa jag ju.


Musikalisk kuliss:  Hendrix – Hey Gypsy Boy