jag har semester pt VIII

Han var snygg, han var rar. Han var född -90. Attans oxå. Vissa saker lägger man bara ner för att.....ja, varför. Nån intutad moralism? Och var fick jag den ifrån? Med respekt har Mamma alltid predikat, och jo, han fick min min respekt...men var går gränserna? Och vem sätter dom om inte Mamma har gjort det? Har jag verkligen satt dom själv eller har det kommit från....media? Kompisar? Samhällsnormen? Moralen? Jävla moral. Jävla media.

Och varför är det inte nån som skriker högt när man går upp i åldrarna? 19 år äldre är helt ok medans 14 år yngre är skandal....märkligt. Men jag ligger inte. Pga....moral.

Har fått jobb-ångest. Tio dagar kvar på semestern. Tio dagar. Det är ungefär vad jag har gått arbetsbefriad som längst på dom senaste 20 åren. Och nu får jag 'bara-tio-dagar-kvar-aaarrgh-ångest'. Oxå märkligt. Efter fem veckors dekadent leverne. Jag borde bli rockstjärna...jag hade passat så bra...de e bara synd att man inte spelar några instrument, eller som mormor (RIP) sa några gånger..."Isabelle, du får bara sjunga i kyrkan fr.o.m nu. Där kan ingen be dig hålla käften." Hon hade en poäng...

It's in the Limelight it happens...

Jag är blockad. Japp, alldeles rätt. Allt började med en obefogad utskällning på fyllan som jag hade bett om ursäkt för två dagar innan, och nu är jag blockad från en person jag inte ens har träffat, pga av en annan. Personligen kan jag inte riktigt förstå varför man lägger ut saker på nätet som man inte vill att någon annan ska läsa, men de e väl bara jag som e blond. Eller ärlig.

Eller dum.

Hoppas innerligt på att syrran tar jobbet i Larvik (NO) och löser lägenhet med katter etc. Nån djurvän som behöver en lägenhet i centrala Båstad? Hör av er...

Annars?
Jag vet inte, men det är nog så här livet ska va. All tid till mina vänner, gott om pengar, vin i glaset och bra musik på bandaren. Kan inte hitta superlativ nog för att beskriva SEMESTER!
Inga tvång, ingen planering...åker vart jag vill, när jag vill, umgås med vem jag vill, när jag vill. Ser gamle Carro och Malmö i helgen....längtar att få se henne efter hennes fyra år i Australien (skaffat kille oxå tydligen, de e ju minus)
Har en sjukt renstädad lägenhet, hunnit fixa massa i den oxå. Livet är bra. Älskar min fruga oxå...hon är underbar. Livet....

Ps. Ibland tar jag en öl kl. 11 på förmiddagen...BARA FÖR ATT JAG KAN...helt underbart.

Musikalisk kuliss: Breakin' The Chainz~Crashdiet

Jag har semester pt VII

Malmö. Festival. Langos. Strålande sol. Öl i plastglas. Musik i plasttält. Langos. What have I become, my sweetiest friend. Langos. I focus on the pain. Red Stripes. I'll will let you down. Missade samtal. Mottagna samtal. Joint på hotellrum. O Halland du sköna. I'll make you hurt. Langos. Folkets Park. Koncert. Visst e de bra med semester....


Musikalisk kuliss: Fraggelrock

Jag har semester pt VI

Göteborg då...jodå, Europe-gig, fick en tröja från mannen som förr brukade campa i mitt huvud. Nu tittar han bara förbi då å då. Trevligt. Helt jävla fullknökat på Avenyn. Läste nånstans en siffra på 40 000 pers. På busskurer, vägskyltar och stackars Poseidon...överallt. Jag lackade och gick till Hard Rock, såg inget direkt. Där spelade HEAT på nån form av efterfest med Rockklassiker (de va därför jag var ditbjuden typ). Drinkar och sitta bakom rep igen...Jag gjorde mitt bästa för att hålla masken att jag egentligen var uttråkad som fan. Jag tror inte att vi hade samma humor helt enkelt. Bra att sprit finns. Eller så var jag helt enkelt inte cool nog för dom, skit samma.

500 meter ner på avenyn finns det en scen. Där står Europe...


Skulle sova hos Det. Vi skulle höras efter gig å så och jodå, jag ringde. Bestämde att vi skulle ses på Björns Bar. Typ 30ggr ringde jag. Sen tog batteriet slut i telefonen, så då fick man snällt fjäska el på Hotell Opera (tack snälla nattportien). Ringde några (?!) gånger till. Sen ringde jag alla jag kände i Göteborg. Ingen svarade. Precis när jag pratat lite med Pojkarna som bor på Centralen, bjudit på cigg och fått tips på var man kan kissa utan att polisen säger till en, ringde Vännen från Göteborg. Ni vet, mr Vän. Naturligtvis inget batteri, in på Opera igen (tack, tack, tack natt portiern) låna mer el.

Fy fan vad glad jag blev, dels att få träffa honom (mr Vän) kl 04.00, dels för att få träffa hans säng.

Tog mig ett långt bad hos mr Vän när han hade gått å festivalat, fan vad man borde ha ett badkar asså.

Sen regnade Göteborg bort på lördagen och jag tappade gnistan, åkte hem på kvällen.


Det fick sig ett samtal också. Inte så snällt. Mumlade ur sig något om att "..um, flåt, däckade...nja var lite låg, glömde dig, ska iväg ikväll..kräftskiva..eh, ok...nja. Vi får se...ha en..eh..umh.. trevlig kväll, kan kanske höras senare" SKULLE INTE TRO DET.

Hittar inget sammanhang att ingå i ännu. Kanske vill jag inte. Kanske kan jag inte. Kanske bör jag. Jag bör även gå ner ett par kilo, det gör jag inte heller. Det blir ingen riktig sommar, bara regn och rusk utanför fönstret. Två stranddagar på hela sommaren...skandal. Var är du solen?


Musikalisk kuliss: Etta James~A Sunday Kind of Love

Jag har semester pt V

Musikalisk kuliss: Soundtrack of our lives~Swim like a bird

Swim, swim, swim like a bird without fear...

Fly, fly, fly like a fish, everyone's counting on you...

;)

Jag har semester pt IV

DAGENS KLÄDSEL: svart t-shirt, svarta jeans, svart sjal och vita superstars
DAGENS FRISYR: uppsatt i hästsvans
DAGENS SMINK: totalt naturell
DAGENS HÄNDELSE: har jobbat på semestern, va inne och serverade en sväng på gamla jobbet. Kul, men nu kommer jag väl ha träningsvärk i vänsterarmen som inte har burit tallrikar på ett år...
DAGENS KOMPLIMANG: "snälla kom tillbaka, vi har saknat dig!" från en stamgäst. Gulligt
DAGENS LÅT: är ett helt album. Patti Smith~Horses
DAGENS VILL HA: mina skattepengar
DAGENS SJUKA: folk som tränar och njuter av det. Folk som sen berättar att dom njuter av att träna är ännu sjukare...
DAGENS PLANER: att sitta och tomglo på en dataskärm tydligen...
DAGENS SAKNAD: en man i Göteborg
DAGENS SKADA: sker mot vårt samhälle...kunglig förlovning igen, och det är väl fine, men denna uppmärksamhet det frambringar....samtidigt går det massa barn och bär på sten i Kina, eller en tonårstjej blir våldtagen i Humlegården?
DAGENS DUMMASTE: ett sjukt löjligt gräl med en kompis på fyllan..det gnager i mig fortfarande men är för stolt för att ringa

DAGENS TRÅKIGASTE: att städ-genen gick å la sig före mig
DAGENS DROG: min fina följeslagare; La Reine Blanche (och då syftar vi naturligtvis på vinet, inte pjäsen)
DAGENS ÅTERSEENDE: fröken A. Min fru och livskamrat. Tar ni mig får ni henne på köpet...som en cykel typ:)
DAGENS FAVORIT: syster. love you.
DAGENS FINASTE: min rosa rock-balkong naturligtvis
DAGENS KÖP: cigg, kaffe, kattmat och ramlösa
DAGENS GODIS: pepparchips med vitlöksdipp
DAGENS HUMÖR: blasé
DAGENS KÄRLEK: känns avslagen
DAGENS LYCKA: simuleras och manipuleras

MUSIKALISK KULISS: Patti Smith~Gloria

Jag har semester pt III

Springer runt i min lägenhet, målar tavlor, dricker vin, kedjeröker och sträckläser böcker. Försöker ha nån form av semester, men känner mig bara rastlös. Regnet öser ner (vilket iofs är en perfekt bakrund till den tragiska bluesen jag har fastnat i) och jag vill inte gå ut, dels för att jag blir blöt, dels för risken att träffa någon. Att tvingas vara social. Saknar det lugn som vissa ger mig. Den sköna känslan av att någon åtrår en...

Försökte gå på Pepes. Försökte ha kul, men dom är för små, dom är för fulla och det finns inget annat än ytlighet. Stod uppe i Kristallen och kände mig helt plötsligt så ensam. Jag var långt ifrån ensam. Jag har bara inget sammanhang att ingå i. Jag saknar Det. Jag längtar fruktansvärt mycket efter Det. Jag vill ligga med honom och brevid honom och skoja, röka, dricka och skratta som vi gör när det är som bäst. Nu kan jag inte ens dricka champagne längre...det känns fel att stå att hinka champagne själv, whisky är mer passande dekadent -och starkare.

Saknar...men kan inte sätta fingret på vad det är. Kanske en puss i nacken när jag diskar, kanske en fotmassage, kanske en bukett blommor på Alla Hjärtans Dag, kanske någon jävel som kan byta den där jävla glödlampan som har gått sönder, kanske slippa göra ALLT själv. Kanske jag aldrig bjuder in till det.

"Jag tror på mirakel, att något helt fantastiskt ska hända mig. Så jag måste hålla världen öppen för mirakel, och därför kan jag aldrig stadga mig"

Citat slut.

Såhär blir det alltid när jag inte jobbar utan måste konfrontera mig själv. Har varit ledig i två veckor...tre kvar. Puh! Saknar Göteborg, har mirakel där, ska bara våga. Vågade inte förra veckan, får jag skatte-pengarna snart drar jag upp igen. Kanske vågar jag då. Men hur mycket Det än säger att han bjuder skulle jag aldrig acceptera det. Varför? Nån form av inbillad stolthet. Jag kan själv (och kan även bjuda dig och hela entouraget på järn och bärs) Varför? Inbillad narcissism?

(En liten påminnelse för dig som har glömt hans öde:
En vacker dag fick nymphen Echo syn på honom, och kunde efter det inte tänka på något annat än honom. Echo hade en gång fått ett straff där hennes röst förvandlats till ekot, vilket innebar att hon bara kunde upprepa de sista ord hon hört. Den unge Narcissus jagades nu oavbrutet av henne ute i skogen, och för varje gång han ropade högt besvarade hon hans rop i samma ordalag. En dag gick Narcissus vilse i skogen, och skrek: "Finns det någon här?"
Då svarade Echo: "Här!"
Narcissus som aldrig hört talas om ekon såg sig omkring. Han hörde ju svaret, men kunde inte se en enda levande varelse. Han måste ha hört fel. Han ropade igen: "Visa dig du!" och Echo svarade med en lycklig suck: ”Du!” Narcissus blev ännu mer förvirrad och skrek: "Vad hör jag?" Echo tyckte att det gick bättre än hon vågat hoppats på och svarade: "Jag!" Så fortsatte leken en bra stund, men det var bara Echo som tyckte det var roligt.
Efter ett tag blev Narcissus bara irriterad över hennes svar, och stötte då ifrån sig hennes kärlek. Echo blev då så ledsen att hon gömde sig i blygsel och förtvivlan. Hennes kropp tynade så småningom bort, samtidigt som hennes hud och blod torkade ut, och till slut blev det ingenting kvar av henne mer än själva skelettet. På det sättet lever hon ännu kvar i skogen och uppe på bergen. Ingen ser henne, men hon blir hörd av alla.
En dag blev kärlekens gudinna Afrodite ursinnig på Narcissus, då han hade avvisat både Echos och andra nymfers kärlek. Under en jakt kom Narcissus till en silverklar källa, där han lutade sig ner för att dricka dess vatten. Då såg han i vattnet en förtjusande yngling, som i själva verket var hans egen skepnad. Afrodite kom då på att låta honom förälskas i sin egen avbild. Hans öga blev aldrig mätt på att se den strålande avbilden, så en dag sträckte han ner sina armar i vattnet för att krama om den vackra mannen nere i vattnet, men han kunde aldrig nå honom. På det sättet plågades han av evig längtan och kände att döden var nära. Han lutade då ner sitt trötta huvud ner mot gräset, och när han utandades sin sista suck, så stod där en blomma, den vita narcissen, en pingstlilja. Gudarna hade förvandlat honom till en blomma, som för alltid skulle påminna om honom. Det var på det sättet Narcissus dog av sin kärlek till sig själv. Bara Echo finns kvar för att upprepa de ord hon hör i vinden)

Jag kanske kan komma till den insikten att jag älskar mig själv för mycket, som nämde ovan, att jag aldrig får den där fotmassagen. Är det så hemskt då? Jag vet inte. Åkte upp till torpet några dar i helgen. Plockade blåbär och körde motorsåg och trimmer. Hittade även mig själv sittandes i tårar i blåbärsriset "utan anledning". Tog mig samman och körde hem. Körde inom Ysbys Lanthandel och åt våffla med kaffe. Själv. Gick på bio på kvällen. Själv. Kom hem och bytte den där jävla glödlampan. Själv














Musikalisk kuliss: The Beatles~Come Together

Jag har semester pt II

Stranden då...varmt va de iallafall. Och denne damen är ju Båstads Badkruka no 1, så inte kunde man gå ner å svalka sig i havet heller (jag vet nog vad som gömmer sig där; fiskar, barnkiss, maneter och miljöavfall)


Musikalisk kuliss: You Set The Scene~Love

Jag har semester pt I

återkommer när jag vaknat...

Musikalisk kuliss: Soundtrack of our lives ~ Swim like a bird