Bröllopsrester. Booty call.

Kreativ...tror det är fullmånen som gör det. Nygammal byrå blev fin, målarfärg, tapetklister och fula naglar. Somnade på soffan framför Twin Peaks. Låg i mina drömmar i halvvaket tillstånd. Drömde att Kattvik ringde. En stund senare förstod jag att han faktiskt ringde. Ville ligga. Vimsig sa jag nej, lycka till med att leta vidare...kanske dumt svar, kanske inte.

Några minuter senare slumrade jag om och drömde att frugan hällde upp champagne till mig. En stund senare förstod jag att hon faktiskt gjorde det. Hon dök upp efter bröllopsjobb med "slasken". Två fulla flaskor senare är jag vaken. Och ganska glad. Att bli serverad skumpa på soffan i nyvaket tillstånd är lyx. Nu har vi samspråkat världsliga saker till max och dax att somna om. Sveper sista glaset och frasen "...please be a part of my life" har fastnat på rundgång.

Musikalisk kuliss: Miss Li – Dancing the whole way home

Framåt

Det går bättre och bättre. Jobbar mer och trivs med det, börjar känna någon form av ro i kroppen. Det är en skön känsla som jag inte känt på länge länge. Visst saknar jag någon att komma hem till, som fixar en kopp te på kvällen och bara är här. Som min fru, men med snopp. Som Hitte, men utan päls.

Men visst måste jag passa mig. Varje gång jag jobbat ett pass på två dagar blir det en mental urladdning och nästa dag sover jag 12-14 timmar. Idag sov jag till 15.00. Då kan jag bli lite arg på mig själv, men ställer om tanken och känner att just nu kanske det får vara så. Det blir bättre, jag är på väg. Det känner jag. Och utanför min värld finns det stora sorger.
En kollega och vän gick hastigt bort för ett tag sen, igår var det begravning. Jag gick inte dit. Messis gudfar (har jag för mig) och en i familjen. Jag sänder så mycket tankar till Messi, Virråvarr och resten av deras familj, det är ledsamt. Skickade ett "-hur mår du"-sms till Messi, men han vill inte svara. Kanske lika bra det.

Och visst tänker jag på Messi ibland, hur det kunde vara att få finnas i hans värld, vara nära....men endel stängda dörrar ska man aldrig öppna igen. Det blir bara trubbel i hjärnsubstansen.

Musikalisk kuliss: Man Man – Steak Knives

Myssuga?

Kattvik på besök. Igen. Han droppar in här varannan vecka nuförtiden och jag börjar fundera på om vi knullar för ofta. Förstå mig rätt, men han är ju den där oromantiska småfulla Jared Leto-kopian som är för snygg för mig egentligen, men som ändå kommer hit gång på gång fastän Hittekatt håller på och döda honom (seriös kattallergi).

Men dom två senaste gångerna har något förändrats. Förra gången höll han mig bakifrån, en kyss i nacken och orden "-....vacker, så vacker"

Idag bröt han i det där hårda vi-har-bara-sex-ingenting-annat-mönstret och sa...."-...ahhh, ta det lugnt, kan du inte bara...myssuga lite?" (och här gör vi en note: har aldrig hört det ordet förut, men ju mer jag använder det, ju mer gillar jag det) Och efteråt låg vi verkligen och kelade, mös, kalladetvaduvill. För att han ville. Sen gick jag snabbt upp och tände en cigg, drack ett glas vin. Det är väl helt naturligt att man börjar känna varandra lite efter nått års ligga, men nu har det liksom tagits till en obekväm nivå, en nivå som jag inte vet hur jag ska hantera.
Lyxproblem? Absolut.
Fick jag orgasm för ca 20 minuter sen och eftersvamlar? Absolut.

Musikalisk kuliss:  Ulf Lundell – Levande Och Varm

Ps. Gick ut med soporna och insåg

att jag har ännu ett lyxproblem....Ds.

Nej.

Det var tur jag insåg i tid att han var ett nej. Och för en gångs skull är det jag som säger nej. Eller säger och säger...jag fegar och svarar inte när han ringer. "Jag är inte så förtjust i att konversera via sms" skriver han i ett sms. Synd det är jag. Jag är inte så förtjust i att konversera i telefon tänker jag. Det måste jag nog skriva. I ett sms till honom. Vissa ska man nog avsluta innan det börjar.

Men visst är han vacker. Men det räcker inte till i detta fallet.