fredag 30 januari 2009

btw

MÅSTE ju bara bjuda på denna http://www.youtube.com/watch?v=EA7AXn3ZJdM

torsdag 29 januari 2009

Status

+elva kg sen i juni...inte bra
+fem glas vin i kroppen sen kl. 22.00...mycket bra
upp tidigt imorgon...inte bra
för att åka till Sälen...mycket bra
fem byten på vägen...inte bra
finns ett systembolag i Filipstad tydligen...mycket bra
förnekelse angående inköp av gymkort...inte bra
+sex glas vin i kroppen sen kl 22.00...säkert hur bra som helst
en timme sen till Malmö idag pga. att en till hoppat framför tåget..inte bra
få krama på Hoffa imorgon...mycket bra
har inte fått ligga på flera månader...inte bra
har någon att fantisera om...tämligen bra

Blir bra som fan det här, de löser sig alltid

Musikalisk kuliss: helt valfri AC/DC-låt

onsdag 28 januari 2009

dåliga vanor..


...eller bara saker som får en att må så jävla bra!

Gick lite överstyr med denna kompisen igår. Grymt trött i kroppen idag, hon e intensiv att umgås med, den där sauvignon blanc-donnan...Skönt att man har fröken hoffa att umgås med över tråden då. Som den enkla tragiska patetiska människoskepnad man är idag. Gör det nu samtidigt som jag skriver. Tar ett par glas vitt ihop just nu, första klunken var vidrig, men nu slinker det ner som honung igen;)



Frukost: Chili Cheese
Lunch: Chili Cheese
Middag: Tre majonnäsmackor
Nattamad: Chili Cheese

Bara blir så ibland..sorry



Musikalisk kuliss: Midnight Children~Soundtrack of our lives

tisdag 27 januari 2009

dumheter (och mycket allvar)

Advertise på Facebook: "Är du mellan 31-39 år? Delta i vår omröstning och vinn 2 kg godis" Menvaändainihelvete, om man är mellan 31 och 39 är väl det sista man behöver två fuckin' kilo godis!! Både jag och Hittekatt har lagt på oss lite trivselvikt det senaste året....jag vet, men vi uppmuntrar icke detta ideal(?) även om det är varje människas (och katts) rätt att vara tjock. Ligger just nu mellan valet att köpa ett gymkort eller ny garderob...det är roligare med nya kläder...men det är jobbigare med byråkratin det innebär att beställa ny uniform från SJAB. Val och kval.

Över till lite allvar, fick den här med mailen idag. JA, jag skrattade. JA, jag skämdes lite över mitt beteende. Det är faktiskt psykiskt jävligt jobbigt med alla påkörningar. Det sker ca 80-110 per år i Sverige, 2/3 av dom är självmord. Ytterligare ca 20st beror på dumhet, tonåringar som leker chicken race med tåget och snubblar, eller fyllon som tar spåret för att hitta hem. Sen har vi en liten men ack så jobbig grupp, och det är rena olyckor. Min kära underbara kollega blev drabbad. Hon är en av mina favoriter, ung, alltid med ett leende på läpparna och alltid nära till skratt, älskar henne. Hon skulle gå fram med kaffe till föraren, precis då dyker en senildement dam upp som har virrat ut i spåret. Föraren säger blunda, blunda..hon blundar och väntar på smällen, den kommer inte och precis när hon tittar upp så hinner hon möta blicken. Usch. Inte för att vara sån, men förare är mentalt mer förberedda på detta, vi som jobbar inne i tåget är inte lika drabbade av...blicken, precis innan det händer. Vi ser ju mer konsekvenserna, vilket kan vara nog så vidrigt, men ändå.

Jag bor ibland i en övernattningslägenhet i Malmö med massa sj-folk och fick berättat om en påkörning förra året där en pappa ställde sig på spåret med sitt barn. Det sista lokföraren såg var barnets blick, och hur barnet höjde handen och vinkade...fyfyfyfy fan. Undrar hur man repar sig efter något sådant.

Jag hoppas verkligen att ingen (du) tar illa upp för att jag skriver om det här, det är den absolut mest negativa sidan av vårt jobb. Banverket har gjort mycket för att förhindra såna här olyckor, i Skåne har bl.a kameror satts upp så man ser direkt när någon vistas i spårområdet. Svart på vitt vet man att iallafall fem liv räddades förra året, då man kunde varna föraren i tid, så han/hon hann bromsa. Men faktum kvarstår, ca två liv i veckan tas av tåget, och väldigt sällan blir det ens en liten tidningsnotis.
Värst är det på våren (tentaperioden i Lund är inte kul) och vid storhelger såsom jul. Jag som är ganska ny på SJ tyckte att december var skitjobbigt. Och den totala arrogansen bland resenärer gör mig vansinnig!! Finns flera fall där resenärer har försökt ta sig ut ur tåget för att ta bilder på olyckan. Bilder som Aftonbladet ger typ 7000 spänn för. Det är vidrigt. Eller den medelålders herren som skällde ut mig efter noter för förseningen detta innebar då han faktiskt skulle på fotbollsmatch...derby, Djurgården-AIK och värderade denna mer än konsekvenserna av att en människa precis tagit sitt liv. Och självklart var det mitt fel.

SJ-uniformen går ibland under termen "teflon-overallen" vilket är ganska passande faktiskt. Vi tar mycket skit, konsten ligger i att kunna ignorera det. Tänk om folk hade kunnat tänka en gång till innan dom öppnar munnen, gud va mycket konflikter som hade undvikits. Men tyvärr verkar det som om folk lämnar sina hjärnor på perrongen ibland.
Nu ska vi inte se allt i nattsvart, men folk är idioter. Skulle kunna skriva en bok om alla dumma tjuvåkningar. Exempel då en kille kliver på tåget, tar av sig skorna, kryper ner i en sovsäck och trycker in sig i en bagagehylla. Min kollega som fick ta detta knackar lite lätt på sovsäcken (vi snackar en kille på 1.90 som verkligen tryckt ihop sig som ett Q) Killen kryper ut, hon frågar om han har en biljett? Det har han inte, men köper en direkt av henne, tar på sig skorna, sätter sig på en plats och ser helt oberörd ut resten av resan. Ofattbart.

Detta blev verkligen ett långt inlägg, mitt i natten, hoppas du orkat läsa ända hit. Nu vill jag bara att du ska uppföra dig nästa gång du åker tåg. Lös en giltig biljett, skäll inte på personalen ombord, vi är bara där föra att hjälpa dig, och för i helvete..acceptera att det kan bli förseningar. Ibland har dom kostat ett liv. Tänk en gång till innan du skäller ut mig.

Puss å kram

Musikalisk kuliss: Kashmir~Led Zeppelin

måndag 26 januari 2009

vilodag

ibland vet jag inte, kan det vara så att jag borde gå in med en inställning att det går åt helvete ändå? Om man förutsätter det så blir det ju inte så trist när det väl händer, eller går det kanske åt helvete bara för att man förutsätter det? Har försökt vara trevlig, har sökt kontakt, har gjort det som jag tror förväntas av mig, men...tystnad. Tystnad är värre än oljud, bättre att höra att man är en skit och kan dra åt helvete än att inte höra något alls. Tystnad. Tagning...the end.

Var på Hornstull Strand och kollade in gamle hjälten Conny Bloom...eller, missade det mesta för jag mötte upp god vän och vi hade mycket att prata om, samtal om livet och existensen och en hel del svaller. Prioriteringar! Slutade på Anchor. Igen. Har slutat bli trött på mig själv. Hjälper föga.
Skulle åkt upp till Stockholm idag igen för att kolla Soundtrack på Cirkus, men kroppen pallade bara inte. Tar mig två vilodagar hemma nu. Slösurfar, dricker kaffe och lyssnar på bra musik. Chattar med vänner, pratar flera timmar i telefon...vet inte om jag ska bemöda mig med en dusch? Finns ingen anledning, ska inte träffa någon ändå. (men jag är ganska sunkig faktiskt)

Jag förstår inte Bruce Springsteens storhet. Jag skulle inte vilja ha plåtar till hans spelningar om jag så fick dom. Hans nya känns lite som hissmusik. Eller? Läste nånstans att spelningarna var slutsålda på ett par timmar, känns som slöseri med tid.

Undrar vad jag (och hoffa) åt innan chili cheese fanns i frysdiskarna...borde nog ta lite vin med henne ikväll, via luren då givetvis...återkommer säkert under kvällen.

Musikalisk kuliss: All lips n' hips~Electric Boys

torsdag 22 januari 2009

Intervalljobb

tisdag 20.21-23.30 (Malmö-Växjö-Alvesta)
onsdag 05.21-08.13, 20.21-23.30 (Alvesta-Växjö-Malmö, Malmö-Växjö-Alvesta)
torsdag 05.21-08.13, 14.33-20.49 (Alvesta-Växjö-Malmö, Malmö-Sthlm)
fredag 07.31-13.12 (Sthlm-Malmö) å sen äntligen hem till Båstad

Mina arbetstider går i intervaller, de e fan helt sjukt. Det är oxå anledningen till att jag står vid en lånedator på hotell Rådmannen i Alvesta kl 02.30 och undrar vad dom där sömnforskarna skulle säga om det. Vågar inte somna, ska upp kl 5. senast. Ska sova lite på basen i nån soffa när jag komer fram till Malmö.

SJ skyltar sina tåg med Växsjö. Det är fan pinsamt...eller rättare sagt, dom skyller på att det är gjort i Köpenhamn, men då undrar jag...slutar man kunna stava för att man åker över bron? Det är ju för fan nån svensk som har programmerat in det. Kan iofs vara nån inkvoterad invandrare oxå, men borde man inte låta han/hon göra andra uppgifter då? Kanske jobba på cateringen eller nått sånt? Nått som inte innebär stava svenska städer...
När jag slängde mig i sängen och slog på tv:n var det filmen "This is Spinal Tap". Mwahaha, skrattar lika mycket varje gång...och lider lika mycket med dom varje gång.
Ska gå och vila ögonen liiite, bara några minuter.

Musikalisk kuliss: Sex Farm, naturligtvis;)

tisdag 20 januari 2009

A future from the past...

....gjorde sig hörd i form av ett sms från denne herre. hahaha. Jag halkade in på Memory Lane direkt. Med ett stort leende gick jag gatan fram. Undrar varför vi inte umgås längre...eller, ja de vet jag ju, men ändå. Han ville berätta att dom ska släppa ny skiva och bla bla...har inte svarat (ännu)

Fan va vi hittade på dumheter. Å fan vad kul vi hade. Å fan vad vi bråkade. Undrar hur livet hade blivit om man stannat. Usch, vill inte ens tänka på det:)

Musikalisk kuliss: Vill minnas att Nasty Idols gjorde en cover på Too Drunk To Fuck...och det sammanfattar väl det hela ganska bra

måndag 19 januari 2009

words!

bitterljuv: ett litet ord som ligger fantastiskt bra på tungan och och känns in i själen. Låter som vad det betyder, mjukt, trånande och lite smärtsamt.
tomglo: skönt ord som innebär att jag tittar på något helt utan intresse för situationen. Som när jag går på krogen själv, utan att egentligen vilja träffa någon, bara känna rörelse runt mig. Har tomglott många barhyllor genom åren. Det sorterar tankar. Jag gjorde det igår på några olika barer; min indier på Västmannagatan, Soldaten Svejk, Carmen, Kvarnen och till slut sj-haket på Vasagatan.
skentrevlig: ord som beskriver självbilden för tillfället. Jag uppfattas av många som väldigt trevlig och charmant, men vid en närmare granskning är jag verkligen inte det.

För övrigt försöker jag jobba så mycket jag kan för att bota tristessen och insikten om att jag inte har något liv utanför jobbet. Och när man faktiskt gör ett seriöst försök att fylla livet med något annat än sig själv så går det ändå inte som man tänkt sig. Man sitter där med tomheten lik förbannat.
Jo, jag har ju faktiskt ett underbart liv i Hittekatt. Vi ligger sked varje kväll innan vi somnar, och han älskar mig. Jag älskar honom. Djur är villkorslösa och ärliga, vill applicera det på tvåbeningar. Svårt.

Angående mannen som har felparkerat så har jag ringt bärgaren. Väntar bara på att dom ska komma och plocka bort honom. Ska bli skönt.

Är faktiskt ledig imorgon, det var ganska längesen sist. Ska sova och samla energi. Och äta en påse ostbågar. Eller två.

Musikalisk kuliss: Bittersweet Symphony~The Verve

fredag 16 januari 2009

Skägget i brevlådan. Igen.


Sen jag började jobba på sj har jag gått upp 11 kilo. Jag ser nu att jag har fått en haka till. Lite sådär häng på högersidan. Borde jag börja bekymra mig? Vet inte. Eehh, hatten? Vet inte det heller. Vafan, 03.30 utanför pub anchor, vad vet man då?




Sprang på dom här...man blir som man umgås har jag hört. Slutade som alltid.






Jag vet inte vad det är, men jag bara fullständigt älskar skäggiga män, och då menar jag inte dom som försöker och får lite fjun, utan riktiga, skäggiga karlakarlar. (nej, min pappa har aldrig haft skägg, så försök inte ens leka amatör-psykolog) Om man kollar lite artiklar på nätet säger dom att tjejer inte gillar skägg? Det är väl ungefär som att säga att killar inte gillar lockigt hår på tjejer? (Att Nikki Sixx sen vill förbjuda lockiga män att spela hårdrock kan vi gå in på någon annan gång) Men skäggiga män får gärna spela hårdrock, för mig iallafall:)


Varför jag kommer inpå detta är naturligtvis för att jag drack en (?) öl med denne fantastiske man från Norrland. Överliggning i Stockholm. Igen. Sista ölen för kvällen på Anchor. Igen. Ibland blir jag faktiskt trött på mig själv på riktigt.




Ok, allt skägg är inte sexigt. Men innovativ idé dock..


Ska fundera på saken;)






Musikalisk kuliss: Just got paid~ZZ Top

onsdag 14 januari 2009

så enkelt det kan vara

En resenär kom till mig och var så fantastiskt ödmjuk. Man kommer så långt med artighet, hon hade missat det tåget som hon hade biljett till pga flyget från Hong Kong var försenat och undrade om hon kunde åka med vårt istället. Hon ville betala mellanskillnad, men självklart fick hon åka med utan att betala. Hon va så underbar att prata med och blev sååå tacksam, och gav mig massor med komplimanger.

Sen kom hon och gav mig den här gigantiska Tobleronen. Jag fick nästan en liten tår i ögat, så glad blev jag. Underbart. Man får inte glömma att det finns vettigt folk oxå. Inte bara idioter.

Musikalisk kuliss: Love is like oxygen~Sweet

tisdag 13 januari 2009

drar ut på saker

hur svårt kan de va att få fram den där dammsugaren? Innan hälsovårdsmyndigheten avlägger ett besök! Detta SKA ske idag. Jag kanske tillåmed sätter igång den.

Annars känns det bra idag, livet blir så mycket lättare när man slipper gå upp mitt i natten för att börja jobba, idag börjar jag 18.30, imorgon 13.30, så skulle de vara varje dag. Tar nån öl i Stockholm ikväll. Antagligen på SJ-hålet. Inga konstigheter.

Hade glömt att Sator finns. Bandet alltså...hörde på radio nyss

Musikalisk kuliss: World~Sator

måndag 12 januari 2009

Felparkering, nån annan och struktur

Struktur och ordning.

Jag gillar tanken, och trivs bäst så. Inbillar jag mig. Varför får jag då ingen ordning på det hela? Att inte se skogen för alla träden har någon sagt, i praktiken innebär det att jag sorterar tesorterna i snygga rader efter smak på 1:a klass-buffén i tåget, men kan inte styra mitt liv i den väg som jag inbillar mig är den väg jag vill gå. Hur mycket kan man få folk att göra som man vill? Och vill jag verkligen styra mitt liv mot struktur och ordning, eller räcker det med tepåsarna? Jag älskar dekadens, att ligga i sängen och äta ost tillsammans med en svinigt dyr Bordeaux. Att ta dagens första glas ur boxen klockan tio på förmiddagen och att bara äta ostbågar framför dåliga sit-coms på tv. Var kommer strukturen in i det? Och varför blir man så deppig om man gör det själv, och så glad ihop med nån annan.

Och hur i helvete får man en människa att förstå att man är intresserad av att ligga med denne, utan att vara för påstridig eller tappa ansiktet helt? Känner mig dumpad innan vi ens sagt hej.

Ibland sorterar jag matvarorna i kylen i bokstavsordning. Det har hänt att skivorna står i ording efter frisyr på artisten. Men förmår jag mig att dammsuga när det uppenbarligen behövs? Nej. Jag tar på mig ett par skor helt enkelt.
Ena dagen känner jag mig oövervinnerlig, ge mig ett stycke rått kött och jag kommer att slita det i bitar, för att några timmar senare vilja gömma mig i ett hörn och bara ynka. Jag tror att det gör mig till en mycket normal tjej, alldaglig, men inte fan är det så man känner sig, nej, hela min värld snurrar ju enbart runt mig, mig, mig. Och mig. Fast just nu snurrar min värld runt nån annan, oxå, som antagligen har en värld som snurrar runt honom, honom, honom...och ytterligare nån annan? Paralleller.

Nån annan har parkerat fel, jag vill ge honom parkeringsböter. Dyra.

Musikalisk kuliss: Black Widow~Mötley Crüe

fredag 9 januari 2009

spinner..

...som i katt, inte väv.
Mitt i all väntan på ett svar, mörker och förtvivlan spinner någon. Jag älskar Kung Hittekatt Lill-Adolph Koriander....vi är så lika. t.ex blir ingen av oss särskilt bra på bild....


















Villkorslös kärlek...e de inte de man egentligen vill ha?

torsdag 8 januari 2009

Ruppies och snö

"Ruppies=efterföljare till yuppies och mappies(?) är Retired urban proffessionals som vill ha ett aktivt storstadsliv med kultur och krogar" SUCK...jag orkar inte mer.

Kom hem ifrån Falun igår, blev mer än en timme försenad till Malmö. Inga sura miner, bara förstående resenärer som tackade så mycket för en trevlig och proffessionell upplevelse...och SÅ vänlig jag är ("Titta på mig, så snygg jag är då" internt mormor-citat, humor när den är som bäst). Kom hem och tänkte att grammisgalan, den får man nog titta på...hällde upp ett glas vin och vaknade kl. tre inatt med kläderna på, vinet brevid sängen, tv:n på, men kan inte komma ihåg att jag sett en minut på nån grammisgala, somnade nog...blev lite irriterad för att jag inte rört vinet. Ställde in det i kylen, tar det sen. Läste kvällstidningarna idag istället. Citat: "Ebbot är full, skäggig och skojar till det. Nina Persson är coolast. Lars Winnerbäck ser obekväm ut. Benny Andersson tar emot ett påhittat pris." Allt som vanligt alltså.

Vill bara påminna om att Ebbot inte alltid varit skäggig.
Ibland är mitt jobb det bästa jobbet man kan ha...som igår när jag satt och drack kaffe, läste Dalademokraten och stirrade ut genom bistrofönstret mellan Falun och Stockholm. 166 resenärer...det är fan skrattretande, men det är bara och njuta när dom tillfällena dyker upp.
Ps. hade säkert 10 pers som handlade av mig;)
Idag: snö och fanskap.
Borde kanske ta in solstolen...kanske.
Gör de imorgon. Om snön ligger kvar. Annars får det va.
Sommaren är ju ändå snart här...eller hur:P

Gick till slut ut och handlade frukost. Jag kan inte handla. Bara frukostgrejor; 410:-. Hur fan funkar det? Det blev bra, men hade jag valt en frukost på krogen som såg likadan ut så hade det kostat mig max 100 spänn. Jag måste nog anställa nån som kan gå och handla för mig, det blir billigast så.
Statistik; när du drar ditt kort i affärerna hamnar remsan åt fel håll 34 % av gångerna. Och då står det ju ändå på alla kortläsare 'magnetremsan hitåt'. Är vi dumma? Eller iaf är 34% av oss riktigt dumma? Har jag gjort det själv? Ja, är jag då dum eller bara 34% av mig?

måndag 5 januari 2009

tråkmalmö-mysfalun turåretur via sthlm tack!


Äntligen ska jag få börja jobba igen. De va på tiden, annars hade jag varit trasdocka på riktigt innan veckan var slut. Tar en tur till Falun. Gillar Dalarna. Och bubbelpoolen där. Hoppas jag jobbar med några vettiga, annars lär turen bli lång...och (och nu ska vi vara riktigt ärliga) det behövs nog inte mycket förrens jag ska explodera.

Måste åka ner till Malmö ikväll och sova i den jävliga, äckliga, tråkiga och alltid befolkade övernattningslägenheten. Jag vill verkligen inte träffa nån i onödan nu, men måste väl. Lär sova illa i natt oxå. Fitta. Blir så trött av att inte sova. (no shit, snillet)

Vill ligga med mannen-som-campar-i-mitt-huvud. Han har inte hört av sig. Förväntar mig det inte. Jag har inte heller sagt ett pip. (Måste köpa biljett till putte i parken, glöm inte)

Glöm inte ta på halsduk och mössa, det är svinkallt ute. pussåkram.

kyla utanför och inuti

Tog en snabb strandpromenad nyss. Det var kallt, men det rensade upp lite i huvudet på bara 30 minuter. Bra, nu tittar vi inte bakåt nåmera, bara framåt. Kommer funka? Tror inte, men vem vet?

Såg inte en enda människa ute. Bara två svanar. Nu e de fan vinterångest över sommaridyllen.

söndag 4 januari 2009

hoppet är det sista som överger människan...

...eller, tja de tror jag inte riktigt på, det finns massor som överger mig senare...disken, spritdoften och likmaskarna kanske...

Har inte jobbat sen lördagen innan julafton. Mina väggar buktar inåt och har huggtänder, jag lovar att dom äter upp mig snart. Tänk vad mycket jag hade kunnat göra med all denna dödtid som kallas sjukskrivning, tagit en resa, hånglat upp en snygg kille (kanske blev lite av det på juldan ändå, men va fan, sen däckade jag ju bort...) tar det från början; hånglat upp en snygg kille på en varm strand eller i folkhavet på en riktigt bra konsert, tagit chansen att göra något jag aldrig gjort förut osv. osv. Vad hände...APATI kom på besök över julhelgen. INGENTING följde med som sällskap...kan inte komma ihåg att jag varit så under isen för INGENTING har aldrig varit ihop med APATI när han kommit på besök. Och efter nyårsnattens bravader la sig ÅNGEST runt mig så tjockt att man kunde skära sig igenom med en smörkniv. (Synd att jag inte har en smörkniv)
Men mina vänner...det finns hopp!! Jodå, idag var första dagen på det nya året som jag faktiskt lyckades att ta mig in i duschen. Jag har aldrig gått så länge utan att duscha förutom på ett par festivaler då, men sen, med hjälp av NettsanKäraHatadeSysterYster så kom jag igång. Kära syster gick igång och storstädade köket, och jag rensade avloppet i duschen (något man iofs inte behöver göra om man inte duschar, men nu gör jag det vanligen, ofta och länge..)och sen fick jag mat i mig, vilket inte har hänt sen nyårsmiddagen. Ett par hof med Syster och jag tror att jag är på banan igen. (Ska bara inte gå ut i Båstad på ett par veckor, då tror jag ÅNGEST kommer tillbaka) Ska gå ut nånannanstans istället.


Syster verkade sådär road....







....men sen var hon oxå på banan.



Så...det artar sig. Tar ett glas Sauvignon Blanc, då artar sig det mesta.



Mitt kylskåp artar sig. Finns massor av c-vitaminer och smör där nu...å lite ostar om nån e sugen.









Har inte hört något ifrån pojken-som-vägrar-lämmna-mitt huvud sen nyårsdagen. Kräver inte det heller. Vad skulle han säga? Jag har heller inte hört av mig. Typ Hej! Nja...det kommer säkert oxå att arta sig. Förr eller....nä, fan jag vill nog att det ska va förr.punkt. Ska ta tag i det nästa gång jag kommer uppåt landet. Karma borde låta mig få lite riktigt bra sex nu. Så jag kommer på banan igen;)


Regeln om att röka utomhus höll sådär. Sex starka dagar då jag kört ut alla inkl. mig själv på balkongen. Men man ska göra vad man vill, och jag vill röka där det är varmt. Sådeså.



lördag 3 januari 2009

Ringa ut det gamla, och in det nya...eller bara ringa fel?

Så blev det nån form av sista dag på det däringa 2008 oxå...lika bra. Eller skit samma, jag vet inte varför nytt år ska vara så fräscht, det är ju egentligen bara en tidsaxel som slår över till nytt datum, och inte fan ändrar man sitt liv på en timme, eller en kvart när fyrverkerierna är som mest intensiva....det är ju jag ett stort och definitivt levande bevis för, men mer om det nån annan gång.

Jag hade äran att för tredje året i rad fira med mig själv. Jag tycker inte att det är så farligt, men ju längre in alkoholen tränger, desto mer synd tycker jag om mig själv. Jag har fantastiska vänner att umgås med, det är ju bara det att dom är ju inte här, dom är i Indien, och Värmland för all del, med hon ska alltid jobba på nyår....så, då hammnar jag här hemma i lilla Skit-Båstad. Så det var ju bara å gå å handla det som skulle handlas. Hummer, sjötunga, pilgrimsmusslor, ostar och glass å de truffes. Hem, städa å göra sådär fint så man verkligen vill ha besök, bara för man tycker det är såååå fiiint, och man har allt det här goda hemma och det hade kunnat bli såååå romantiskt...yeah right, anyway, inte ens ett litet gott nytt år-pip i luren ännu. Jag har mina egna traditioner, och det är att klä mig fint i år blev det svart långklänning med röda detaljer.


Och sen tittas det alltid på Grevinnan och betjänten....av dom år jag inte har jobbat så har jag aldrig missat det...
...och vid det här laget är det väl läge för tillagning av mat, men först lite till champagne. Alltid genomgående champagne; André Clouet till maten och Piper-Heidseck till tolvslaget, hittekatt får sin gourmetmat och jag lagar, fixar, dukar till och sätter mig och njuter....så, nånstans vid ostarna kommer det alltid; VAFAN UTSÄTTER JAG MIG SJÄLV FÖR DET HÄR VARJE ÅR? Varför sitter jag här med all den här lyxen och ingen jävel bryr sig. Jag kunde lika väl tagit en hof och rullat en tunnbrödsrulle, och till det lite Varma Koppen....eller? Nu har man ju öppnat upp flaska nr två och börjar bli lite vemodig...men va fan. På med ösigare musik och helt plötsligt är det så dax att låta klockan ringa: Ring ut det gamla, ring in det nya....


....och man tror på det, varenda jävla år tror man på det. Jag bor ju sjukt bra och det är alltid suveränt att stå där på balkongen och se hela Halmstad, Mellbystrand och hela vägen ner till mig, fyrverkerier och vatten hör definitivt ihop, men....det är skittrist att skåla med sig själv. (Fast vid det här laget är jag så bubblig i huvudet, så jag pratar ändå med mig själv) Detta året firades in med Mötley Crüe på bra volym, säkert till någon grannes förtret mwahahaha. Sen gick jag på krogen. Fan vad jag börjar bli gammal alltså...det är ju bara småbarn som hänger i baren:)
Vad som sen hände är för privat för att avhandlas här, men jag kan ju säga att jag är ett par blåmärken rikare och ett par nycklar fattigare....sånt som händer. Men ändå, jag hade det ganska bra ändå....för mig själv, pratandes relationer med hittekatt och kan tydligen inte skilja på konsensius och konsensus....
...och dessa har gjort sitt, men dom var bra, riktiga trotjänare faktiskt....men nu blir det graven för er trots allt...


Gott Nytt -09 på er allihopa, hoppas det blir massor av sex, glamour och rock'n'roll till er allihop....
iv>