.jpg)
Över till lite allvar, fick den här med mailen idag. JA, jag skrattade. JA, jag skämdes lite över mitt beteende. Det är faktiskt psykiskt jävligt jobbigt med alla påkörningar. Det sker ca 80-110 per år i Sverige, 2/3 av dom är självmord. Ytterligare ca 20st beror på dumhet, tonåringar som leker chicken race med tåget och snubblar, eller fyllon som tar spåret för att hitta hem. Sen har vi en liten men ack så jobbig grupp, och det är rena olyckor. Min kära underbara kollega blev drabbad. Hon är en av mina favoriter, ung, alltid med ett leende på läpparna och alltid nära till skratt, älskar henne. Hon skulle gå fram med kaffe till föraren, precis då dyker en senildement dam upp som har virrat ut i spåret. Föraren säger blunda, blunda..hon blundar och väntar på smällen, den kommer inte och precis när hon tittar upp så hinner hon möta blicken. Usch. Inte för att vara sån, men förare är mentalt mer förberedda på detta, vi som jobbar inne i tåget är inte lika drabbade av...blicken, precis innan det händer. Vi ser ju mer konsekvenserna, vilket kan vara nog så vidrigt, men ändå.
Jag bor ibland i en övernattningslägenhet i Malmö med massa sj-folk och fick berättat om en påkörning förra året där en pappa ställde sig på spåret med sitt barn. Det sista lokföraren såg var barnets blick, och hur barnet höjde handen och vinkade...fyfyfyfy fan. Undrar hur man repar sig efter något sådant.
Jag hoppas verkligen att ingen (du) tar illa upp för att jag skriver om det här, det är den absolut mest negativa sidan av vårt jobb. Banverket har gjort mycket för att förhindra såna här olyckor, i Skåne har bl.a kameror satts upp så man ser direkt när någon vistas i spårområdet. Svart på vitt vet man att iallafall fem liv räddades förra året, då man kunde varna föraren i tid, så han/hon hann bromsa. Men faktum kvarstår, ca två liv i veckan tas av tåget, och väldigt sällan blir det ens en liten tidningsnotis.
Värst är det på våren (tentaperioden i Lund är inte kul) och vid storhelger såsom jul. Jag som är ganska ny på SJ tyckte att december var skitjobbigt. Och den totala arrogansen bland resenärer gör mig vansinnig!! Finns flera fall där resenärer har försökt ta sig ut ur tåget för att ta bilder på olyckan. Bilder som Aftonbladet ger typ 7000 spänn för. Det är vidrigt. Eller den medelålders herren som skällde ut mig efter noter för förseningen detta innebar då han faktiskt skulle på fotbollsmatch...derby, Djurgården-AIK och värderade denna mer än konsekvenserna av att en människa precis tagit sitt liv. Och självklart var det mitt fel.
SJ-uniformen går ibland under termen "teflon-overallen" vilket är ganska passande faktiskt. Vi tar mycket skit, konsten ligger i att kunna ignorera det. Tänk om folk hade kunnat tänka en gång till innan dom öppnar munnen, gud va mycket konflikter som hade undvikits. Men tyvärr verkar det som om folk lämnar sina hjärnor på perrongen ibland.
Nu ska vi inte se allt i nattsvart, men folk är idioter. Skulle kunna skriva en bok om alla dumma tjuvåkningar. Exempel då en kille kliver på tåget, tar av sig skorna, kryper ner i en sovsäck och trycker in sig i en bagagehylla. Min kollega som fick ta detta knackar lite lätt på sovsäcken (vi snackar en kille på 1.90 som verkligen tryckt ihop sig som ett Q) Killen kryper ut, hon frågar om han har en biljett? Det har han inte, men köper en direkt av henne, tar på sig skorna, sätter sig på en plats och ser helt oberörd ut resten av resan. Ofattbart.
Detta blev verkligen ett långt inlägg, mitt i natten, hoppas du orkat läsa ända hit. Nu vill jag bara att du ska uppföra dig nästa gång du åker tåg. Lös en giltig biljett, skäll inte på personalen ombord, vi är bara där föra att hjälpa dig, och för i helvete..acceptera att det kan bli förseningar. Ibland har dom kostat ett liv. Tänk en gång till innan du skäller ut mig.
Puss å kram
Musikalisk kuliss: Kashmir~Led Zeppelin