torsdag 26 februari 2009

danskt medborgarskap

Sitter i Köpenhamn. Över för andra gången idag. Sov här inatt. Begynder snart att snakke dansk på riktigt. Har iofs handlat lite öl och vin, ska sitta här i två timmar till. Slutar 14.00. Börjar igen kl 20.00. Sover i Alvesta inatt. Fy fan. Det intervalljobbas som fan, men jag överlever. Ett litet tag till...

tisdag 24 februari 2009

post scriptum

jag har ju glömt berätta att jag är kär...i den här killen:

Deinde Scriptum

illusioner


Precis när jag trodde att, hmmm, de här går ju ganska hyfsat. Inte bra, bara sådär så jag överlever, så kommer nya turschemat...vad kan jag säga? Tillbaka med pistolmynningen i munnen, ladda...vet inte, får se. Det har jag sagt för länge nu; får se! Citat: "om du väntar tills du är säker på att det är rätt, kommer du förmodligen inte göra mycket av något"


Säga upp sig från ett i grunden bra jobb, eller vänta och se....mina arbetstider håller på att spåra ur. Ungefär som hela SJ faktiskt. Vad fan pysslar dom med? Vill inte flytta ner till Malmö igen. Kanske blir tvungen. Vet verkligen inte vad jag ska göra med min älskade, underbara Hittekatt. Det enda levande som håller mig över ytan just nu. Allt bara snurrar, och jag känner mig som en riktigt bitter gammal kärring som bara klagar, men...va fan ska jag göra? Det är väldigt lågt nu. Gråtit flera gånger idag. Jag gråter inte. Men idag har jag hållt på att brista hela tiden....ända sen jag såg mitt schema. Satt tillochmed bland folk på tåget hem med tårarna rinnande. Tror inte att det var någon som såg. Hoppas inte. Eller skit samma. Om folk ser alltså.


Ledig imorgon. Dövar med Estrella och Sauvignon Blanc. Dålig tjej. Enkel lösning.


Om jag bara hade haft någon mer än Hitte här. Han är min kärlek, men ibland hade kanske varit bra för psyket att få en kram av en riktig människa. Saknar många. Saknar fysisk kontakt. Måste nog äta en semla imorgon...eller två, och se om de gör mig på bättre humör.


Är ju en skön och reko tjej...egentligen. Ska bara visa det för någon. Just nu visar bara den bittra och ironiska bitchen sina framfötter. Om du bara håller ut så ska nog humorn komma tillbaka. Vänta och se :P


Musikalisk kuliss: After Midnight~J.J Cale

söndag 22 februari 2009

reserven

Som att sitta på bänken ungefär. Det gör jag idag, i Malmöslasket. Just när man tagit ut pistolsmynningen ur munnen och säkrat så vräker det ner snö (som här i Skåneland blir slask på ett par timmar)och det är ju bara till att ladda om igen. Och att sitta reserv på basen i Malmö kan vara det tristaste som finns, speciellt en Söndag, då är det Dödens Korridorer. Meeen, kommer man inte iväg på en tur så kan man ju inte säga att man överansträngt sig iallafall. Min dag hitills:

9.00 Stämplar in (eller sms:ar in om man ska vara korrekt)
9.02 Kaffe. Kollar intern-nätet. Det har inte hänt någonting.
9.04 Går ut till tåg 530 tar lite kaffe, snackar lite skit med Pamela och Glenn
9.14 Avgång 530. Får inte följa med. Går och köper frukost istället. Kaffe, fralla och jordgubbs-smootie
9.25 Kollar lite tv, zapp, zapp, zapp, tråkigt.
9.43 Ahhh! Kollegor. Hälsar.
9.45 Cigg och kaffe
9.50 Kollar facebooken, aftonbladet, bloggfavoriterna, ginza och lite recensioner
10.00 Tar väl en kaffe till.
10.22 Skriver lite här.

Och om inget händer och tågen går som dom ska så håller jag på såhär till kl. 19.00 ikväll. Ska nog försöka lägga mig i massagestolen också en sväng. Och kolla in lite skor på stan. Behöver verkligen inte köpa fler skor, men kanske kommer det bli så ändå, inte lönt att stå emot. Men det kanske inte finns några som faller i smaken. Då spar jag lite pengar. Eller slösar dom på något annat. En skiva eller tre kanske.

Man borde varit i Globen ikväll. Det är man inte. Det har SJ bestämt.

Musikalisk kuliss: Whole Lotta Rosie~AC/DC

torsdag 19 februari 2009

självplågeri

Säger till mig själv att inte, men kan inte låta bli. Pinar mig själv och blir ännu mer deppig. Varför vill man veta? Varför gör nätet det tillgängligt så lätt? Varför vill man veta? Han är lycklig nu...låt det vara så, inget jag kan göra åt saken. Meeen, vill ju gärna veta vad dom gör, hur kul dom har, och allt är ju där...på wwwkuknacke.se ett klick iväg....

Tomglor, har verkligen ingen energi, finns ingen glädje (fan vad rolig jag är, kanske borde kontakta herr Norén) Jag har ju ganska skönt fönster att tomglo ut genom...men just nu kollar jag bara på snön och isen och undar varför? Vad gjorde jag för fel är frågan som ställs till fru Karma...


Fast jag planterade äntligen om den där jävla palmen. Tog en timme att få loss skiten ur krukan, jag var ju helt svett fan...
Men nu är den på plats i ny stor kruka och jag har jord i halva vardagsrummet. Borde dammsuga bort det. Borde. Ska se hur länge jag kan gå runt det...


Tar en tur till Stockholm imorgon. yea. Ville ju upp, men alltid en hake, börjar 5.00am på lördag=no bärs=no kul för Bella. Kan inte komma helt slut och bakis nåmera, funkar inte så. Inte när jag måste kämpa för att ta mig ur sängen som det är...tom på energi. Ändå dricker jag mina vitaminer. Märkligt.

Musikalisk kuliss: vet inte, man kanske skulle lägga på nån blues, eller varför inte BRMC, skönt harvande...det får de bli. Pussåkram

onsdag 18 februari 2009

Underrättelse om beslut


Förundersökningen läggs ned

Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den som varit misstänkt har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.

23 kapitlet 4§ andra stycket rättegångsbalken

Så var det med det. Bitterheten känns nedpräntad på ett papper från åklagarkammaren i Norrköping. Jag hatar Norrköping. Kammaråklagare Thomas Ramstedt ska få ett samtal från mig imorgon.
Ska bara påminna om hur jag såg ut....

Musikalisk kuliss: Breaking the law~Judas Priest

intervaller

Ibland får man ta de där skitpassen. Undrar hur många gånger man kan åka till köpenhamn utan att börja bryta på danska, eller försöka betala i DKK på Pressbyrån...Jag hatar det. Och det har blivit sjukt mycket av de där skitpassen de kommande veckorna. Framåtillbaka över bron. Ledig halvtimme. Och framåtillbaka igen. Ledig 1½ timme. Och några gånger till. Sen ledig i tre timmar och sen en tur till. Sen hem. Ge mig en ordentlig tur. NU. Men så blir det icke.

Har tillbringat natten i sunkig SJ-lägenhet. Vaknade kl 5.00 av kollega som snarkade så man liksom nästan kunde känna basen (eller är det diskanten? Får fråga nån musiker). Gjorde inget, skulle ändå gå upp kl. 6.00. Låg och tittade i taket och lät tankarna snurra. Fantiserade lite om hur det hade kunnat bli om jag hade tagit tåget när det gick. Inte stått kvar på perrongen och tomglott. Konstaterade att det går fler tåg. Om nått år eller så.
Och att det bara är att acceptera att det alltid finns någon som är lite smalare, lite blondare, lite roligare och lite yngre. Kan liksom inte konkurera. Det går över. Det kanske bara tar lite tid.

Undrar bara varför jag ska vara så jävla kräsen? Kommer det med åldern? Har aldrig förr ens slagit tvåsamheten en tanke....men nu känns det helt plötsligt som genomförbart. Kommer det oxå med åldern tro? Eller kommer jag tröttna så fort jag hittat någon passion? Jag har trots allt varit singel i nio år snart...varför bryta ett vinnande koncept? (Är det så vinnande, vet inte, men kul har jag ju haft. Ångrar inget...tja, så gott som inget iaf.) Måste nog leta efter någon som är lika egotrippad som jag, det är krav nummer ett. Och smala höfter...krav två. Och han får inte lyssna på hip/hop, pop och Britney Spears...eller nån annan jobbig. Som Jennifer Lopez. och, och och...konstigt jag är singel.

Har fått några bekymmersrynkor. Dom kom med åldern iallafall. Det är konstaterat.

Solen bländar, ska nog ta en kaffe på en uteservering vid Lilla Torg som jag såg hade öppet. Ska bli gött. Uteservering i februari...bara i Malmö.

Musikalisk kuliss: Back on Trakk~Crashdïet

söndag 15 februari 2009

seg råtta

Har haft hela dagen på mig att städa och göra fint. Lite struktur och ordning. Det går inte så bra. Det går ungefär såhär. Samlar ihop lite tvätt i en hög. Går ut tar, en cigg. Ställer in lite disk i maskinen. Kollar facebooken. Kommer på tvätten, lägger in den i tvättmaskinen. Samlar ihop lite tomma toarullar och slänger dom. Kollar in en favoritblogg. Brygger lite kaffe. Är kanske hungrig? Ingen mat hemma. Tar kanske lite take-away senare. Tar en näve chips istället. Kommer på att jag inte satt igång tvättmaskinen. Sorterar lite räkningar. Sätter äntligen igång tvättmaskinen. Torkar av köksbänken. Borde duscha. Inte ännu, ska bara städa klart. Samlar ihop öl och vinflaskor. Kollar nyheterna. Tvätten är klar, borde hängas upp. Kollar mitt arbetsschema. Går ut tar en cigg. Kollar facebooken (inget kul fortfarande) Skriver detta inlägg. Ska gå och hänga upp tvätten. NU.

lördag 14 februari 2009

hon är underbar

det är alldeles för internt (och försent) för att gå in på.....men hoffa är min valentinegirl. Tittar lite på klockan...05.12...ähh, skickar ett 'vaken?-sms'. japp, vaken, det hjälper så mycket att prata...å prata..å prata. I en timme, känns som tio minuter.
Kollar min mail...hoffa har skickat värsta må-bra-klippet. Hon dödar inte allt, men hon dödar så mycket av min tomhet som kan dödas.....älskar!

Tar en Estrella till, bara för säkerhets skull....goin' down, vill däcka snart....gör det troligtvis inte, tyvärr. Känner mig själv för väl...

Tar en till....

Musikalisk kuliss: Black Widow~Mötley Crüe

facebook..

..är djävulens påfund, som mjölkdrinkar ungefär...man får reda på mer än man vill.
Min 21-åring ringde nyss, ville ligga, jag sa nej. För jag är ledsen. För jag insåg att han tog en avfart tidigare...för jag fattade inte att tåget gick, jag kanske inte hade en chans från början, men ändå....det skär hårt in i känslocentrat! Pga av ett facebookinlägg. status på facebook: jag är hemma med min kvinna.

Så jag tar en Estrellaöl till, full, borde inte, borde inte bli fullare, gör det ändå.(borde verkligen inta blogga på fyllan, men jag bjuder dig på den underhållingen det innebär) men....kanske borde ligga med 21-åringen....men jag kan inte, kan inte uppbåda kraften det innebär. Jag skulle bara bryta ihop. Även om jag verkligen hade behövt knulla med en man som är elva år yngre, hade behövt bekräftelsen..., men...han. han som är där i mina tankar...han. Han är ju med sin kvinna, det har jag sett på facebook. (Jag hoppas att ironin och bitterheten på något sätt går igenom här) Det blir liksom bara fel. Om man förutsätter att det går åt helvete osv. Jaduvet.

Skilja på sex med 21-åring och känslor för 37-åring. Vet. Jag vet. Vet, vet vet, sluta tjata. Så jävla dålig tjej just nu...TOM. Massor av känslor, men summa summarum...tom.

Kanske finns något när jag vaknar (bakfull) imorgon.
Troligtvis inte...troligtvis...kanske.
Kan inte ens gråta. Gör det väldigt sällan.
Just nu borde vara ett bra tillfälle att gråta..men..kan inte.
Tom.
Allt har övergått i nån form av känslokyla.
(det är ju så jag behandlar besvärliga saker)
Van. Sant, börjar faktiskt vänja mig. Illa men sant.
Har dock bitit ner en nagel. Så lite out of bounds är jag....
Men bara lite.
Saker går över. Det gör det alltid.

(Borde verkligen inte blogga på fyllan, men det är vad jag känner för just nu)
Tar en Estrellaöl till. Ska bli riktigt down. En till.

En till....hade varit skönt att försvinna ett par dygn, men jag lär ju vakna (törstig) snart igen.

Musikalisk kuliss: Same Ol' Situation~Mötley Crüe...igen.

onsdag 11 februari 2009

status

07.20
dumt att försöka sova när man inte är trött.
tog ett par calypsodrinkar istället.
var sugen på öl, hade glömt handla.
man tager om man så haver. kaffelikör.
och rom.
dumt.

kommer göra dumma saker igen.
och igen.
och igen.
och...jadufattar
kommer att ta en calypso till.
dumt.
men gör det lik förbannat.
dumt.

Musikalisk kuliss: The Devil Went Down To Georgia~The Charlie Daniels Band

Disneyland After Dark

D.A.D, D:A:D, D-A-D.....skit samma, bra skit det där. Tillsammans med massa annat bra skit är d-a-d ett sånt band som alltid funnits i min värld, skrämmande att jag var sex år när dom började, men de e bra att ta till helt enkelt. Lite ledsen? Kör 'Down that dusty 3'rd world road' eller 'I'm not the same'. Glad? 'Girl Nation'....så typisk, Liiite bättre än den du blev sviken av? 'Hate to say I told you so' Party? 'Chainsaw' eller 'Evil Twin'. Eller bara vill lyssna på sjukt bra texter? Hela jävla 'Soft Dogs' är ett mästerverk.
Jag vet, jag kan inte musik, är ingen expert, men jag gillar det jag gillar, utan att gå till nörderi med årtal, bandmedlemsbyten, eller citat från basister around the world. Rak enkel rock helt enkelt. Idag staplade jag alla mina d-a-d-skivor på rad och lät dom spelas. Började kl.16.00, det är fortfarande en hel del kvar, och klockan närmar sig tre på natten....Mycket bra skit. Och käre vännen Abbe har lyckan att få jobba med dom på hela deras turné. Är man bra ljudtekniker är man. Kanske borde kontakta honom om plåtar...

Varför har jag ingen öl hemma? Grymt sugen på en kall...

Är trött på att vara sjuk, men gjorde nog rätt i att vara hemma tills jag blir riktigt bra. Måste dock börja jobba på torsdag, annars kommer jag aldrig komma tillbaka. Blir lite eremitvarning på mig när saker inte händer runt mig. Tar inte kontakt, vill inte ha kontakt. Vill bara sitta och tomglo. Väntar på att rätt person ska höra av sig och dra med mig på något. Det gör aldrig rätt person. Likgiltighetens ångesthåla? Båstad handlar enbart om överlevnadsinstikt vintertid.

Bjöd med syrran på middag innan ikväll, hon hade inte tid (hon e chef nu ju) men vi sköt på det till imorgon. Då får hon allt ha tid, annars hjälper jag inte henne med lite småsaker som måste fixas till bröllopet på lördag...det är alltid lite småsaker, som brukar sluta med två dagars jobb, men vafan, jag älskar ju henne. Systrarna Katastrof.
Varför gifter sig folk fortfarande förresten? Jag fattar bara inte grejen med att slänga hundratusentals kronor på en fest (jo, det fattar jag) som innebär att man knyter en annan människa till sig själv (det är den här biten jag inte fattar), tar hans efternamn, utplånar sin självständighet och lovar att vara trogen tills döden skiljer en åt? Hur många verkar ta det på allvar? Är det bara för festens skull? Verkar dumt det där. Men vi som har jobbat så mycket med bröllop har ju ganska kul åt fylleslagen, och brudar som ligger med best-mannen på toaletten, innan hon går till sin make, och bröllopsnatten. Och andra dumheter man sett ;)

Som om inte det är nog, så ska den förbannade kärleken bekräftas med en, eller helst några stycken tjutande ungjävlar på det. (Min Hilda-eufori från förra helgen har lagt sig, tillbaka på "visst-skaffa-ni-barn-men-håll-dom-jävligt-långt-borta-från-mig"-stadiet) Nej, ge mig bara ett bra distans/samboförhållande, där man får kvalitetstid med varandra, älskar varandra, respekterar varandra, lever ihop, lever isär, kanske för resten av livet, kanske bara ett litet tag, bara man tar sig tid att älska. på riktigt. och låt mig slippa skaffa barn, bara för kutymen säger så. har liksom inget behov av det. Det gör mig inte till mindre kvinna, jag lovar...

Varför har jag ingen öl hemma?

Jag svamlar...det är nog för att jag är nykter. Skulle gått till den enda hotell-baren som har öppet i Båstad en vardagkväll, men kom för sent. Dom skulle preciiis stänga. Försökte ta en t-a från min italienare tvärs över gatan, men dom hade abonnerat och kunde inte göra någon hämtpasta till mig. Bjöd syrran, jadevetduju. Blev varma koppen med ostsmörgås. Jag har verkligen ett oinspirerat liv.

Mannen är tillbaka i mitt huvud. Jag har ingen aning om hur han gjorde, för det har verkligen varit tyst därifrån, men nu är han där. Fast. Håller på att möblera om. Sätta upp staket. Och jag gör verkligen ingenting för att visa att jag vill ha honom. Om man inte vet har man ingen aning, så är det. Och jag börjar tro, eller kanske nästan-vet, att han har ingen aning om mina avsikter, han vet inte att han campar där, mitt i känslocentrat. Han vet inte att han inte ens har betalat campingavgiften, så han vet inte att jag inte vill ha han irrandes runt, spikandes på massa pinnar. Jag vill bara att det ska vara på riktigt...fysiskt. Så jag kan ta på, känna på, säga att jag tycker han är vacker högt och tydligt, men nejdå, han slår helt obekymrat ner lite fler tältpinnar, tar en bortamatch, tar en öl, slänger upp benen framför tv:n. Han vet inte, och jag har väldigt, väldigt svårt att berätta.

Varför har jag ingen jävla öl hemma? Dåligt av mig....

Ska försöka sova fast jag är inte trött. Har det väldigt mysigt just nu, räknar ljusen....ett, två...fyrtiotvå ljus tända i mitt vardagsrum. Inga lampor, bara dataskärmens sken. Jag får ro mitt i natten med tända ljus, späder på eremit-grejen....hade dock varit gott med en öl.
Hoppas att du läser det här mitt i natten, med månen och stearinljusen som sällskap. Kan vara världens bästa sällskap. Ta vara på det, och njut av en riktigt bra platta på hög volym. Behöver inte vara expert-bra, bara bra-bra för dig, ingen annan.

Musikalisk kuliss: Grow or Pay~D-A-D

måndag 9 februari 2009

ute i kylan

Ibland när jag vill göra mitt självförtroende sådär lite extra illa, går jag in på mina kollegers facebook-sidor och läser vad andra kolleger har skrivit till dom. Dom umgås, festar, fikar och allt annat möjligt utanför jobb. Det diskuteras vilket tåg som ska åkas, var och 'ska vi kanske umgås när du kommer upp till stockholm då? Det hade varit så kuuul! Har inte sett dig sen i förrgår, typ' Detta är mina kursare och lite andra rutinerade sj-jobbare och jag kan inte sluta tänka på...hur, och varför kom inte jag med i det där gänget? Vi hade ju alla samma förutsättningar, kände lika många och....jo, jag gjorde verkligen ett gott intryck. Jag har inte bråkat med någon, har varit social utöver det mesta, supertrevlig, gett komplimanger (fått anstränga mig lite) och aldrig, aldrig trampat någon på tårna. Varför får då inte lilla Bella vara med och leka. Varför sitter jag i lilla skitbåstad med tårar i ögonen framför en dator. Och hur i helvete gick det så snabbt att hamna ute i kylan? Ena dagen, superpoppis, medbjuden, stod på alla gästlistor etc. etc. och nu? Inte ett samtal, inte ett sms och väldigt sällan nån inbjudan till nånting. Och är det något är det väl till nån schlager-kväll eller eftermiddagsvernissage på ett ideellt drivet café. No more vip-champagne for me.

Och ärligt, jag behöver inte det där, jag bara reflekterar över hur fort det kan gå...plötsligt står man där med en snö-skyffel i handen. Och när jag faktiskt ville ge mina kolleger en chans, (min nystart, mitt nya vuxenjobb) så glöms jag bort i gemenskapen. Finns inte, syns inte. Två kolleger frågade av artighet när vi va på väg upp till stockholm om jag ville med och shoppa? Jag sa kanske, kollar när vi kommer upp. Dom blev två fågelholkar när jag sa att jag följer med. 'guuu va trevligt..' yeah right. Sen gick jag till höger i galleriorna, då gick dom till vänster. Gick vi ihop pratade dom bara om var dom skulle äta på kvällen. Frågade inte mig...eller, jo, den ena tjejen sa '-Du ska väl typ ner på söder eller vad det heter som vanligt va? Jag svarade att -kanske, vet inte, vad ska ni göra? Skräcken! Tänk om hon vill följa med oss! Svaret blev -ehh, um, det blir nog ingenting alls faktiskt. JAG ÄR INTE DUM. VAR ÄRLIG ISTÄLLET. Fråga inte om jag vill med om ni inte menar det. Och vill ni ha med mig, så glöm inte att fråga.

Bitter kärring. Så har det blivit. Självbilden är på topp efter en sjukvecka hemma.

Tittade lite till vänster häromdagen, och där låg han, mannen jag bogserat bort, i filen brevid mig, han sa hej, jag sa hej, han sa hur mår du, jag sa dåligt, sen bromsade han lite....la sig flera bilar bakom mig. Ser honom lite suddigt i backspegeln, men vet inte om jag ska sakta ner och vänta in honom eller gasa och se om han kör ikapp mig. Då finns ju risken att jag aldrig mer ser honom. Han kanske tar en avfart tidigare än jag. Vet ingenting just nu faktiskt, så rädd att göra fel så jag gör ingenting istället....Fan. Känslor. Bort med dom. Vill ju bara att det ska va enkelt. Kom hit och ligg med mig typ. Älska mig. Åtrå mig. Kärlek och respekt, hur svårt kan det va?

Ute i den riktiga världen finns det riktiga människor med riktiga problem. Jag är medveten om det.

Häromdagen när jag gnällde över att jag inte har något att berätta om stängde jag datorn och gick ut på balkongen för en cigg. Då lös en strålkastare rakt upp på mig och nere på gatan pågick en filminspelning. Kille ligger på trottoaren och folk som skulle dissa honom. Och runtomkring massa folk som sa saker som -vi tar det igen, tystnad, tagning. Massor av action;) Jag kanske borde öppna ögonen innan jag gnäller igen.

Musikalisk kuliss: Live Wire~Mötley Crüe

fredag 6 februari 2009

osnygghet

Jag tycker det är rart på något vis. Tänk att kunna ta 10kr från alla osnygga ;) då hade jag haft råd med mycket mera kul...

Annars status: fortfarande sjuk, men på benen iallafall, alltid något. Sitter nästan bara här och slösurfar. Har gett upp det där med tv för längesen. Finns bara en bra serie 'Love my way', går vid ett-tiden (natt) på 4+. Kolla in, den enda serie som förmår engegera mig.

Sitter bara och väntar på att mina lakan ska bli färdigtvättade, så jag kan slumra lite till, för att sen vakna av en hostattack, för att sen slumra igen, hosta, vakna, somna, hosta...ja du fattar. Fast idag har jag faktiskt tagit mig in i duschen (efter fyra dagar) och känner mig redan lite bättre. Jag hade blivit dömd till mer än 10kr vite för osnygghet i eftermiddags kan jag säga, usch och fy, men nu önskar man ju nästan att man hade någon och krypa ner till (i doften av nymanglat/nytvättat) som ville pussa lite i nacken och säga att det faktiskt är synd om en...hitte får duga, men till och med han protesterade i natt på mina hostattacker (eller doft) och gick och la sig i fåtöljen i vardagsrummet istället. Et tu, Hitte...

Eftersom jag verkligen inte har något och säga borde jag nog egentligen sona dig som läser och bara hålla käften. Jag tror jag gör det, och lovar att inte återkomma förrens det har hänt något kul (eller nästa gång jag sitter här lite på klacken i min ensamhet och ser mr Toshiba som min ende älskare och vän att gnälla och spy galla på) Tror vi bestämmer så. Tysta leken börjar nu.

Musikalisk kuliss: Will You Still Love Me Tomorrow~Shirelles....bara för att jag är lite sådär...ynklig? Världens skönaste kärlekslåt. jag lovar.

Seså; shut tha fuck up!

torsdag 5 februari 2009

vad hände?

Jag blev sjuk. På riktigt jävla sjuk! Har tappat alla tidsbegrepp, väggar har trillat på mig, golv har dansat under mig, svett har trängt igenom tre lager tröjor inkl. sjal under stora duntäcket (levandeplockat? ingen aning, hoppas inte..) håret kunde vridas av och samlats upp i en pöl på lakanet, samtidigt som jag frusit så jag skakat hela tiden. Grym träningsvärk i magmusklerna (som bevisligen existerar där under någonstans) efter hostattacker som jag ett tag tänkte: gode gud, låt mig bara kvävas nu, så jag slipper skiten....

Det låter lite som om jag är den enda människan som någonsin blivit sjuk, men faktum är, jag blir inte sjuk. En gång gick jag hem från jobb pga feber. Det var nyårsafton 00/01. Längesen alltså. Jag ska inte överdriva, visst har jag varit krasslig och hängig, men inte såhär. Inte så man måste sjukanmäla sig (och förlora pengar) Man går inte hem från jobb förrens det är oundvikligt, när man verkligen inte skulle klara av det, så är det. punkt.
Idag trodde jag att jag hade blivit stark, men icke. Tömde diskmaskinen och hängde upp en maskin tvätt...och hela världen började snurra igen, som om jag överansträngt mig, som det kan göra när man går in på 18e jobbtimmen i sträck på krogen och bara levt på kaffe och cigg....

Nu har jag ett jobbigt val, måste ringa och berätta om jag kan jobba på lördag och söndag, eller spara mig. För normala människor hade valet varit lätt, stanna hemma, bli frisk. Men jag tillhör dom som får dåligt samvete när jag inte kan jobba...som tycker att jag sätter andra i klistret när inte jag kan jobba...som psykiskt mår lite sämre när jag inte kan jobba...men jag måste ju faktiskt vara lite realist och inse att min kropp har blivit angripen och måste få mer än tre dagar på sig att återfå energin. Fy fan. Återkommer när jag inte känner mig så ynklig längre

Musikalisk kuliss: Patience~Guns n' Roses

söndag 1 februari 2009

Bakfylla är bara psykiskt


Har varit i Sälen. Skulle kunna spy galla över schlagermusik, men fokuserar på det roliga.
Fredagkväll, kommer upp efter massa timmar på tåg, buss och i bil. Bästa Hoffa, saknat henne. Sen tror vi ju som vanligt att vi är 20 bast igen. Glider upp på Bügel efter ett desperat intagande av hof och mintu black i grabbarnas lägenhet...bästa läget mittemot Volvo på Sälfjällstorget, måste parta nu de va ju så längesen vi sågs!!! älskar dig och dig och dig och så vidare, står visst på gästlistan: Isabelle +??? Sen utspelar sig en väldigt rar sak
( I=Isabelle H=Hoffa PiB=Praktikant i Baren RB=Rutinerad Bartender)
I till H: Skumpa?
H till I: Varför inte, självklart!
I till PiB: Vad har du för champagne?
PiB pekar lite på en skylt...-Ehh..den, typ
I till PiB: Bra, tar vi...
PiB letar lite i kylarna, vrider och vänder på flaskan, vrider lite till, slår i kassan och ser väldigt osäker ut, kommer fram till mig
PiB till I: Ehh, asså, den kostar 990:-, bara så du vet...
I till PiB: Helt ok, vi tar den (Lanson Gold Label, brut, om ni undrar vad den är för något)
PiB ser ännu mer förvirrad ut innan RB glider in och styr upp. Signar slipen 1100:- (och gör om det en timme senare)
I&H får även jordgubbar av RB
H till I: Skål gumman
I till H: Skål, fan va gött å va här....
H till I: ...igen..
Både I och H får nått drömmande i blicken och funderar på hur det var att vara ny i branschen...kommer fan inte ihåg, men de var nog ungefär sådär...

Jag peakade nån timme senare (2800;- fattigare på 1½timme, förlåt mamma), hoffa peakade på lördagens after-ski (Wärdshuset, Tandådalen). Hela Tandådalen är bara ångest blandat med ett fy fan vad vi har haft kul här. Är ändå sjukt nöjd. Kramat på Hoffa, på Emil och alla grabbarna Grus, träffat dom jag ville träffa. Vissa har jag inte sett på åtta år...(kommer bilder, får bara inte datorn att funka som den ska)
Jag hatar barn och dom som känner mig är väldigt medvetna om detta faktum, men Ulrika har fan tryckt fram Världens Bästa Barn Hilda 9mån. Hon var med hela lördagseftermiddagen, röjjig after-ski, rubbet. Inte ett enda barnskrik på alla dessa timmar, bara go å glad och med världens sötaste hörlurar, och Hestra-vantar naturligtvis. Ungen gråter inte helt enkelt, otroligt. Accepterade även att bli runtburen och gullad med av en mintudränkt Hoffa hela eftermiddagen. Hoffa har träningsvärk i armen idag...inte lätt det där med barn....

Det var ett skönt (sprit)break, back to work om några timmar. ToR Sthlm. Igen. Ska upp där tre rundor denna veckan. Jobbar bara med trista människor imorgon och hem på tisdag kl 04.13, smällar man får ta. Avnjuter bra öl just nu, Estrella, Spanien. Syrran drack upp dom andra igår, hette att hon passade hittekatt;)

Musikalisk kuliss: Tom Sawyer~Rush