intervaller

Ibland får man ta de där skitpassen. Undrar hur många gånger man kan åka till köpenhamn utan att börja bryta på danska, eller försöka betala i DKK på Pressbyrån...Jag hatar det. Och det har blivit sjukt mycket av de där skitpassen de kommande veckorna. Framåtillbaka över bron. Ledig halvtimme. Och framåtillbaka igen. Ledig 1½ timme. Och några gånger till. Sen ledig i tre timmar och sen en tur till. Sen hem. Ge mig en ordentlig tur. NU. Men så blir det icke.

Har tillbringat natten i sunkig SJ-lägenhet. Vaknade kl 5.00 av kollega som snarkade så man liksom nästan kunde känna basen (eller är det diskanten? Får fråga nån musiker). Gjorde inget, skulle ändå gå upp kl. 6.00. Låg och tittade i taket och lät tankarna snurra. Fantiserade lite om hur det hade kunnat bli om jag hade tagit tåget när det gick. Inte stått kvar på perrongen och tomglott. Konstaterade att det går fler tåg. Om nått år eller så.
Och att det bara är att acceptera att det alltid finns någon som är lite smalare, lite blondare, lite roligare och lite yngre. Kan liksom inte konkurera. Det går över. Det kanske bara tar lite tid.

Undrar bara varför jag ska vara så jävla kräsen? Kommer det med åldern? Har aldrig förr ens slagit tvåsamheten en tanke....men nu känns det helt plötsligt som genomförbart. Kommer det oxå med åldern tro? Eller kommer jag tröttna så fort jag hittat någon passion? Jag har trots allt varit singel i nio år snart...varför bryta ett vinnande koncept? (Är det så vinnande, vet inte, men kul har jag ju haft. Ångrar inget...tja, så gott som inget iaf.) Måste nog leta efter någon som är lika egotrippad som jag, det är krav nummer ett. Och smala höfter...krav två. Och han får inte lyssna på hip/hop, pop och Britney Spears...eller nån annan jobbig. Som Jennifer Lopez. och, och och...konstigt jag är singel.

Har fått några bekymmersrynkor. Dom kom med åldern iallafall. Det är konstaterat.

Solen bländar, ska nog ta en kaffe på en uteservering vid Lilla Torg som jag såg hade öppet. Ska bli gött. Uteservering i februari...bara i Malmö.

Musikalisk kuliss: Back on Trakk~Crashdïet