
Skulle sova hos Det. Vi skulle höras efter gig å så och jodå, jag ringde. Bestämde att vi skulle ses på Björns Bar. Typ 30ggr ringde jag. Sen tog batteriet slut i telefonen, så då fick man snällt fjäska el på Hotell Opera (tack snälla nattportien). Ringde några (?!) gånger till. Sen ringde jag alla jag kände i Göteborg. Ingen svarade. Precis när jag pratat lite med Pojkarna som bor på Centralen, bjudit på cigg och fått tips på var man kan kissa utan att polisen säger till en, ringde Vännen från Göteborg. Ni vet, mr Vän. Naturligtvis inget batteri, in på Opera igen (tack, tack, tack natt portiern) låna mer el.

Tog mig ett långt bad hos mr Vän när han hade gått å festivalat, fan vad man borde ha ett badkar asså.
Sen regnade Göteborg bort på lördagen och jag tappade gnistan, åkte hem på kvällen.
Det fick sig ett samtal också. Inte så snällt. Mumlade ur sig något om att "..um, flåt, däckade...nja var lite låg, glömde dig, ska iväg ikväll..kräftskiva..eh, ok...nja. Vi får se...ha en..eh..umh.. trevlig kväll, kan kanske höras senare" SKULLE INTE TRO DET.
Hittar inget sammanhang att ingå i ännu. Kanske vill jag inte. Kanske kan jag inte. Kanske bör jag. Jag bör även gå ner ett par kilo, det gör jag inte heller. Det blir ingen riktig sommar, bara regn och rusk utanför fönstret. Två stranddagar på hela sommaren...skandal. Var är du solen?
Musikalisk kuliss: Etta James~A Sunday Kind of Love