Känner att jag har tappat något. Något odefinierbart. Något som fanns, en känsla, en värme och något självklart. Jag förstod inte att jag hade det då, men nu är det, som jag inte riktigt vet vad det är, borta. Vi träffades, och nu kanske jag får gå tillbaka, plocka upp och ge bort det jag hade.
Frugan har skaffat sig nya saker. Pojkvän. Och kanske ny fru. Jag kanske också borde våga. Våga säga:
"-Du, hej! Jag gillar hänga med dig, vill du hänga med mig?"
Men modet sviker och jag fastnar i fula, odefinierade tankar.
Bara att ta tag i det och inte fundera mer. Jag bestämmer över min egen lycka...jorå, så är det faktiskt.
Musikalisk kuliss: Electric Boys – Captain Of My Soul
skip to main |
skip to sidebar
