fredag 20 augusti 2010

Jag tar en kopp te

Det är svårt att förklara men i min familj har uttrycket "ta en kopp te" en fundamental plats och dubbel betydelse. Att "ta en kopp te" är inte bara att hälla en smaksatt vätska i sig, gärna med lite honung, nej det betyder även "det löser sig". Har du problem så kommer dom att lösa sig bara du tar en kopp te. Detta är inpräntat sen barnsben av mamma...hon gav nog oss te istället för bröstmjölk...
Stressad på jobb? Ta en kopp te. Svårt att få ekonomin att gå ihop? Ta en kopp te. Klimatproblem? Te. Precis gjort din första abort? Te. Ont i halsen? Första stora grälet med killen? Bakfull? Te. Te. Te. Jodå, så är det.

Så nu sitter jag här med en kopp te och hoppas att det kommer lösa sig, att mina tankar snart kan få ett sammanhang. Att jag kommer att kunna fokusera mer, dricka mindre alkohol, få högre moral och gå ner några kilo i vikt. Det är ett stort ansvar för en kopp te.

Men mest av allt önskar jag mig...ja, vad är det egentligen önskar jag mig? Jag såg två stjärnor falla för bara tio minuter sen och då önskade jag mig kärlek. En specifik kärlek som får min hud att stöna, min hjärna att slappna av och mitt hjärta att dansa sakta och sensuellt. I takt. Med han som inte är fysiskt närvarande, men ständigt på mitt huvud. Han jag pratar med när han inte är här, när ingen är här.

Fråga stjärnorna. Mmmm, det är en bra tanke, men dom svarar mig på ett främmande språk, ett språk jag inte kan tyda...eller söka på Google translater.


Det kanske behövs flera koppar te till här.





Och orden "-Du kan få dricka ur min favoritkopp" väntar fortfarande på att få sägas högt.


Msikalisk kuliss: Jeff Buckley~Grace