Idag gick jag på en k-brunn. Då sa jag hans namn högt.
Ibland känns det som om jag är fjorton år och förälskad i killen på gymnasiet. Att han är sådär snygg och cool och sexig och inte vet vem jag är. Det är väl pusslet som gör det. Att vi inte ses så ofta. En del folk säger att det är bra att man längtar, då blir det bättre när man väl ses. Jag tror en del folk inte vet vad dom pratar om.
Musikalisk kuliss: U2 – Desire